Jan Karlsson, f 1815, d omkring sekelskiftet. Klarinettspelman från Hyttebacken, Närkes Kil. Jan hade mycket lätt för att skapa nya låtar. Det berättades, att när han trivdes på ett gille så brukade han ofta svänga till med en ny polska. Men han var litet slarvig med dessa alster, så att när gillet var slut, var polskan glömd, kanske undanträngd av nya musikaliska hugskott. Tyvärr var han inte notkunning och kunde inte teckna ned sin musik.

Carl-Erik Hartman hade några låtar efter Jan som han hörde spelas redan när han var pojke, innan han hade skaffat sig klarinett. När han i 19-årsåldern och började att lära sig att spela, ”hade han låtarna i huvet”, som han säger.